23948sdkhjf

Anläggning med hållbarhet i fokus

Strax norr om Northvolts blivande batterifabrik i Skellefteå pågår det som beskrivs som Sveriges mest hållbara anläggningsprojekt. Bland annat ska samtliga massor återanvändas inom området och inget fyllnadsmaterial ska tillföras.

Många pratar om ett hållbart samhälle, något färre har det på pränt. Skellefteå hör till de kommuner som också försöker leva upp till högt ställda miljöambitioner. Bland annat betonas vikten av en helhetsyn i stadsplaneringen där resurshushållning, god arkitektur och tekniskt nytänkande ska ingå som självklara delar.

Bland annat handlar det om att ta tillvara den aktuella markens utformning och innehåll. De tuffa riktlinjerna präglar bland annat det industriområde som nu anläggs på en 45 hektar stor yta i stadsdelen Hedensbyn, norr om Northvolts jätteanläggning.

Arbetet genomförs i form av partnering mellan entreprenören Skanska och Skellefteå kommun med god hjälp av Tyréns som fått uppdraget att utföra projekteringen åt Skanska. En av de mer kniviga uppgifterna är att återanvända samtliga massor som finns inom området samtidigt som inget fyllnadsmaterial ska köpas in.

I grunden handlar det om ett skogklätt moränlandskap med två större höjdryggar och ett lösmarksområde med totalt cirka 25 meters höjdskillnad.

De geotekniska undersökningarna visar att den morän som påträffats generellt inte innehåller lika hög kvalitet som det material som vanligtvis används vid uppfyllnad under byggnader. Geotekniker och projektörer har därför inte haft det helt lätt i att hitta de innovativa lösningar som krävts för att optimera massanvändning och nå massbalans.
Det har dock gått att på området etablera en bergschakt som klarar att producera lämpligt material till bär- och förstärkningslager.

– Massbalansen är en av utmaningarna i projektet. Vi har använt oss av tillgänglig teknik i form av såväl traditionella undersökningsmetoder som georadar för att skapa en mark- och bergmodell som vi utgått från i projekteringen. Som alla modeller innehåller den vissa osäkerheter som är svåra att kvantifiera, säger Åsa Burman, uppdragsansvarig och avdelningschef på infradesign 2 på Tyréns.

Hon betonar att produktionen fortskridit i högt tempo, men att det ändå varit väsentligt att under arbetets gång göra vissa förändringar gentemot den ursprungliga projekteringen för att fortsatt upprätthålla massbalansen i takt med att de verkliga förhållandena visat sig vara något annorlunda än vad de första undersökningarna visat.

Det har varit utmanande och lärorikt att arbeta på ett sätt som vi inte är vana vid sedan tidigare. Vi har fått göra anpassningar under arbetets gång för att kunna nyttja de massor som finns inom området, i enighet med projektets uppsatta miljömål, säger Katarina Sandahl, geotekniker på Tyréns.

Alla delar i projektet har klimatberäknats och en klimatkalkyl för olika alternativ har legat till grund för val av alternativ för att belysa skillnaderna. Livscykelanalyser (LCA) har använts för att belysa klimatpåverkan av olika val för att både minska projektets klimatpåverkan och höja kunskapsnivån om hur olika val påverkar projektets klimatavtryck.

– Att snabbt få servera våra projektörer och beställare med beräknad klimatpåverkan för olika alternativa lösningar är något man vill bidra med i alla projekt. Klimatpåverkan har funnits med som beslutsunderlag och kunskapsnivån angående klimatpåverkan samt olika åtgärder har ökat inom alla teknikområden, säger Anna Pantze, miljöspecialist på Tyréns.

Projekteringen har bedrivits som en variant av Virtual Design and Construction (VDC), med veckovisa projekteringsmöten tillsammans med Skanska och Skellefteå kommun samt täta arbetsmöten i mindre grupper.

Att jobba tätt tillsammans med beställaren har varit en styrka och bidragit till en bättre slutprodukt och ett lärande för alla inblandade, med ökad förståelse för de olika aktörernas perspektiv och behov i såväl projekterings- som produktions- och driftfas, betonar Åsa Burman.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094